Y
Vissa saker vet man inte ens om sig själv tydligen. För ett tag sedan fick jag reda på att jag ska ha hållt på med en kille som jag är bekant med sedan barnsben och aldrig har umgåtts med själv och jag har ingen aning om vart han bor förutom området han bor i. Detta kan tyckas vara lite konstigt då vi ska tydligen ska ha strulat/varit intima/gud vet vad i hans hus enligt personen som sa detta till mig. Detta har han (och/eller hans vänner?) gått runt och sagt till folk. Inte nog med det, detta ska ha varit flera år sedan och det finns tydligen folk som personen har sagt det till för flera år sedan. Jag finner det hela.. lite lustigt.
Om jag hade varit yngre och fick höra ett sånt här falskt rykte hade jag blivit galen och konfronterat honom på ett eller annat sätt inom fem minuter. Nu känns det mest.. sorgligt? Det känns ju fel att folk kanske går och tror saker som är osanningar men samtidigt känner jag att jag inte riktigt orkar bry mig? Men samtidigt stör det ju mig? Kan inte ljuga, detta stör mig. Det stör mig att folk kanske går runt och tror detta. Ska jag konfrontera honom? Men så tänker jag att det är hans vänner som kanske hittat på det och han inte ljugit något? Men sen tänker jag att vilka vänner skulle hitta på något sånt om inte personen själv har hittat på något? Ofta. Nej. Blir lite arg nu när jag tänker på det faktiskt.. människor alltså. Har ju ett problem till kom jag PREEECIS på, har inte hans nummer eller msn? Har honom på facebook men de känns lite dumt att skriva ett mail;
"Hej. Jag har hört om att du går runt och säger att vi har varit med varandra? Vet inte om jag lider av någon sorts okänd oupptäckt minnesförlust men jag kan liksom inte minnas att detta hänt :) Om du inte har hittat på detta så undrar jag lite hur detta har kommit till. I annat fall, om det är min okända minnesförlust som gjort att jag inte minns någonting ur denna lilla story så ber jag om ursäkt och hoppas att jag var riktigt skön då! PUSSPUSSPUSSPUSSSPUSS"
Okej, inte riktigt så. Men nästan, det ska dräpa av sarkasm och ironi. Han ska skämmas. Bli högröd i ansiktet och skämmas. Har kommit på det bästa men också det som inte kan göras planerat. Tänker att jag konfronterar honom på stan någon gång när jag ser honom, mitt framför alla hans vänner ska jag ställa till en scen :) Tror hans kompisar kommer ge honom huvudvärk nog om han erkänner att han ljugit framför dom. En orm och en lögnare avslöjas alltid, förr eller senare :)
Kommentarer
Trackback
